Rasbeskrivning Att leva med Silkens
Redan på andra dagen, fick Diezel följa med mig till mitt arbete, jag jobbar som dagbarnvårdare men är i en egen lokal med min kollega. Vid det tillfället hade vi 12 barn tillsammans i en blandad skara från 1-9 år, och kollegans 7 månaders blandras hund Nicki.
I början tyckte Diezel barn var lite läskiga, han hade ju aldrig träffat några. Men snabbt lärde han sig att älska alla barn, och speciellt mitt barnbarn Sebastian då nästan 3 år, Sebastian är det enda barn som Diezel busar ”hårt” med, har dragkamper och leker tafatt med, med andra barn finns han bara runt omkring, han älskar när de kelar med honom.
Till en början var det jobbigt att följa med ut på promenader, tur att det finns vagn att åka i och blev man trött fick man sova middag med dagbarnen.
Numera är det matte som blir trött först, efter ett par timmar i skogen med mig och Doris (Borzoi), så sitter vi tjejer gärna och vilar oss i solen på en bergsknalle, men inte Diezel. Då kan han köra egna race, han älskar att vara ute, gärna hela dagarna, springa ett tag, jaga insekter eller fåglar, leka med kottar eller bara ligga på mossan i skogen eller på en gräsmatta och sova. Men visst är det härligt att se nöjda trötta hundar efter ett par timmar i skogen.